”Vi tycker det är bra med kvalitetsregister och att man gör uppföljningar.”

Riksförbundet Balans består av 13 lokalföreningar och ett rikskansli. Organisationen bedriver påverkansarbete och sprider information om diagnoserna. Balans ser kvalitetsregister som ett av flera sätt att förbättra vården för patienter med psykisk ohälsa.

– Kvaliteten på vården varierar. Det är väldigt olika beroende på var man bor. Det handlar bland annat om hur fort man får komma till en doktor, säger Simone Gynnemo.

Bristande ekonomiska resurser och svårigheter att rekrytera fast anställda läkare på många håll i landet är stora problem.

– Då blir kontinuiteten mellan patienten och läkaren obefintlig och kontinuiteten är en förutsättning för att det ska bli en bra behandling.

Simone Gynnemo tror inte att kvalitetsregister löser just det här problemet, men hon ser dem som värdefulla på andra sätt. Kvalitetsjämförelser gör att man kan se var vården fungerar bra och var det finns brister.

Styrgruppsarbete

Balans har en representant i styrgruppen för Kvalitetsregister ECT och själv är Simone Gynnemo medlem av styrgruppen för kvalitetsregistret BipoläR. En av kvalitetsindikatorerna i BipoläR är hur hög andel av patienterna som fått patientutbildning, det vill säga utbildning om bipolär sjukdom och hur man kan hantera den. Detta är en fråga som engagerar Simone Gynnemo mycket.

– Vi anser att patientutbildning är otroligt viktigt och där kommer ett samarbete in mellan vården och vår förening.

Balans förordar lokala samarbeten mellan patientföreningarna och psykiatrin om innehållet i utbildningen.

Många år med bipolär sjukdom

I styrgruppsarbetet för BipoläR bidrar Simone Gynnemo också med sina egna erfarenheter som patient. Hon tror att hon har haft bipolär sjukdom sedan tonåren och idag är hon 60, men hon fick sin diagnos först för åtta år sedan.

– Jag tror inte jag hade levt idag om jag inte hade fått den här diagnosen för åtta år sen, säger hon.

Diagnosen förändrade hennes liv totalt. Hon fick medicin som gör att hon numera har väldigt få sjukdomsskov och hon började se sitt liv i ett nytt ljus.

– Jag fick plötsligt klart för mig att det här kanske inte har något med barndomstrauman att göra, det här kanske inte går att lösa med mer terapi. Det här kanske är ett tillstånd. Jag började ta itu med hela min livssituation på ett helt annat sätt.

Idag brinner Simone Gynnemo för föreningsarbetet och lägger mycket tid på det.

– Vi är en stor patientgrupp och vi måste få bättre vård.

Charlotta Sjöstedt

Läs mer om patient- och anhörigföreningen Balans.